Take a breath

Bryt ner mig. Skrik på mig. Kalla mig dum. Fortsätt så, du kan ändå inte göra mig svagare. Det har du redan lyckats bra med..

Jag känner mig överviktig. Överviktig av projekt, tankar och måsten. Jag är fullproppad, mätt för länge sen. Ändå fortsätter det kastas nya saker på mig. Varför fortsätter man kämpa när man inte får något tillbaks eller bara skit? Jag kämpar och sliter, ändå klagar du på mig att jag inte räcker till. Jag kämpar som fan, ändå tar någon annan all cred. Är jag osynlig eller?

Lyckades skriva en reflektion till min film idag iaf, det enda jag gjort i pluggväg på hela veckan. Alltid något.

/N


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0