Det är lätt att klistra på ett leende.

Du ser inte. Du vet inte. Du har ingen aning om när jag behöver dig.
Du känner mig. Ändå är du blind. Jag hoppas att du nån gång struntar i mina ord och istället ser.
Ser att allt är en lögn.

Jag är inte den som ber.
Jag är inte den som gråter.
Jag är den som vill att du ska förstå ändå.



/N

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0