Still waiting?

Jag förstår faktiskt inte grejen med att strunta i något man verkligen vill. Om man går runt i flera månader och bara längtar efter att få göra en sak, vad är det då som håller en tillbaka? Då alla dörrar står öppna borde det ju inte vara så förbaskat svårt. Kanske är man rädd för vad som kan finnas där bakom dörren när man väl klivit in. Men då är det ju inte så himla svårt att bara gå ut igen? Om man verkligen vill något så är det värt ett försök! 

Puss /N
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0