kalla mig vad du vill..

Vissa kan tro att jag rånat banken.
Men icke. Jag har nu gjort samma misstag två gånger i livet. Klantarsel kan man kalla mig.

Åkte iväg till jobbet (för att jobba). Det tar undefär 50 minuter dit och jag fick gå upp ganska tidigt i morse. = Lite sömn.
När jag kommer dit använder jag mitt kort och kod för att komma in på banken, precis som vanligt.
Skillnaden den här gången var att det inte var som det brukade. Nu tjööööööööt det. Ajaj, larm??
Halvt shockad/rädd stänger jag dörren igen, men inser att det fortsätter att tjuta. Det var visst stängt idag och helt tomt. Då får inte jag komma o städa. Men det visste lante jag?
Ringde mamma med lite smått panik. Hon jobbar ju oxå där (på vardagarna). Ojsan, sa mamma. Det var ju inte bra.. Securitas kommer snart, så jag kommer o hämtar dig o pratar med dom.
Själv föreställer man ju sig en hel poliskår komma springandes med gevär i högsta högg och omringa lilla mig.
Men som tur var gjorde dom inte det. Det var iof "lite" konstigt det med! Hallå, ska inte dom komma när larmet från banken går eller? Dåligt jobbat! Men tur för mig..
Och som jag inledde det hela: Ja, det här har hänt mig två gånger. Första gången som 4-åring, tyckte jag det var kul att trycka på den röda lysande knappen på bankkontoret. Sen när polisen kom var det inte lika roligt längre...

Puss/ N

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0