Jag kan vara komplicerad, jag vet.
Tjenare kära läsare!
Vad ska man säga? Kanske borde man bli djävulsdyrkare ändå. För om man tror på och ber till djävulen så kanske han blir lite snällare mot en?
Att en liten manick kan påverka mig så mycket. Den har blivit min bästa vän och min värsta fiende.
Jag kunde gå runt i timmar, dagar och år och vänta på att den skulle ge ifrån sig ett litet ljud. Ett ynka ljud som fick hela min värld att stanna till. Ett ljud som övervann allt annat. Men efter att manicken gett ifrån sig hundratals, tusentals, miljontals sådana ljud har den skapat ett hat inom mig. Jag hatar den, vill kasta den i väggen och skrika att den ska lämna mig ifred. För hela tiden har jag vetat att det inte är ljudet av en manick jag vill ha. Jag ville ha verkligheten bakom den. Den kommer jag aldrig få, så sluta ge ifrån dig ljud. För jag hatar det mer än allt annat. Ett nej är ett nej for gods sake.
/N
