var det ett skämt vännen?
Sjukt. Ja, det är faktiskt rätt sjukt vännen min. Träffade en tjej jag inte umgåtts med på snart ett år på bussen idag. Snackade lite allmänt om hur det är med allt nu för tiden. Så kommer hon med frågan: Jag ska till Stockholm en vecka med mamma och mormor i sommar, kan inte du hänga med? Skulle va sjukt kul!
Förlåt att jag skriver det här, men nämner ju inga namn. Jag blev rätt chockad. Hallå liksom, e vi fortfarande vänner alls? Skumt. Very skumt in deed.
Kan man inte sätta in en spärr/regel i sig själv? Titta inte åt en killes håll. Låt honom inte få dig att må bra, längta efter honom, ta över dina tankar. Låt dig inte bli beroende. Tillåt inte dig själv den smärtan. Smärtan som nästan alltid kommer efter. Men kanske är det värt det? En klok person jag kände sa till mig: För att kunna älska, måste man kunna sörja. Men jag vill inte sörja. Inte nu. Orkar inte mer. Helt sjukt att jag inte har denna spärr. Antar att jag hoppas att jag ska slippa sörja. Kanske..
Gonatt puss /N
